Svenskt Näringsliv vann Waxholmskonflikten

Postat av | Postat i Fackligt | Postat 2009-12-04

bkDen svenska arbetsdomstolen har nu slutligen meddelat domen i det sk Lavalmålet.

Som bekant har målet sin upprinnelse i det skandalomsusade skolbygget i Waxholm där det lettiska företaget Let-Laval skulle bygga en skola med Lettisk arbetskraft. En arbetskraft som tjänade 30 kr i timmen. Byggnads och Elektrikerna blockerade då bygget sedan man misslyckats med att förhandla fram avtalsenliga löner till de lettiska byggnadsarbetarna.

Företaget Let-Laval anmälde då genom dess juridiska ombud Byggnads och Elektrikerna till den svenska arbetsdomstolen för att häva blockaden. Detta ansåg sig inte arbetsdomstolen kunna göra. Efter detta besked gick Let-Laval i konkurs och försvann. Skandalbygget färdigställdes då av byggföretaget NCC som avlönade arbetskraften enligt byggnads kollektivavtal.

I detta läge hade konflikten för all framtid kunnat vara avslutad om det inte vore för den svenska arbetsköparorganisationen Svenskt Näringsliv med dess ordförande Urban Bäckström i spetsen.

Svenskt Näringsliv övertog då på egen bekostnad Let-Lavals stämningsansökan mot Byggnads och Elektrikerna. I det läget beslutade den svenska arbetsdomstolen att frågan inte kunde avgöras med svensk lagstiftning och därför översände arbetsdomstolen ärendet till EG-domstolen för beslut.

EG-domstolen begärde då in synpunkter från de svenska parterna. Svenskt Näringsliv hävdade då att Byggnads och Elektrikernas blockad mot Let-Laval stred mot de mänskliga rättigheterna.

Den 18 december 2007 kom så EG-domstolens beslut i frågan och beslutet gick helt i linje med Svenskt Näringslivs yrkanden. Blockaden av skolbygget var enligt EG-domstolen olaglig då den stred mot EU:s inre lagstiftning. EG-domstolen pekade ut att blockaden stred mot EU:s utstationeringsavtal samt att blockaden var ett hot mot den fria rörligheten av arbete och kapital inom EU.

Det hör även till saken att under tiden den juridiska konflikten pågick mellan Svenskt Näringsliv och Byggnads/Elektrikerna så satt och fortsättningsvis också sitter Bo Antonio vd för Byggnads svenska motpart Sveriges Byggindustrier (BI) i styrelsen för Svenskt Näringsliv.

När Bo Antonio i egenskap av ledare för BI träffar Byggnads och detta har också skett när skrivaren av dessa rader närvarat så hävdar Bo Antonio att han verkligen stödjer det svenska kollektivavtalet och även det vi vardagligen kallar den svenska modellen. Något som han alltså inte gör i egenskap av styrelseledamot i Svenskt Näringsliv.

EG domstolen överlämnade sitt domslut till den svenska arbetsdomstolen. Anledningen till detta är att EG-domstolen bara meddelar det rent juridiska sakförhållandet. Beslut om sanktioner skall fastställas nationellt.

Den svenska arbetsdomstolens beslut om att utdöma Byggnads och Elektrikerna till skadestånd för brott mot EU lagstiftningen var därför helt väntat och kunde knappast förvåna någon.

Det enda som arbetsdomstolen rent juridiskt kunde diskutera var beloppet på skadeståndet. Hade arbetsdomstolen varit intresserade av att markera att i Sverige gäller svenskt kollektivavtal hade man naturligtvis kunnat utdöma ett skadestånd på 15 kronor. Nu ville man alltså inte det. Resultatet blir att Byggnads och Elektrikernas medlemmar nu får punga ut med nära 3 miljoner kronor för att de hävdat den undantags regel som fastställdes inför det svenska medlemskapet i EU. Nämligen undantaget för att i Sverige gäller svenskt kollektivavtal. Ett avtal som EG-domstolen med eftertryck förklarat vara ogiltigt.

I sammanhanget finns det bara en sak för de svenska arbetarna att kräva och det är att Sverige snarast lämnar EU

Media: AB, DN, DN, DN, SVD, HD, BLT, VK, DN, Expressen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Print Friendly, PDF & Email

Postade kommentarer (3)

  1. Jag tror att du har fått dina fakta ganska fel,

    Var det inte så att det lettiska kollektivavtalet gav arbetarna 85 kr/h (den genomsnittliga lönen för en svensk byggarbetare var 133 kr/h)

    Det löneultimatumet Byggnads krävde i kollektivavtalet var 145 kr/h dvs HÖGRE än vad en den genomsnittliga lönen för en svensk arbetare var.

    Kanske en viktig detalj i det protektionistiska spelet som Byggnads höll på med.

    Jag förstår inte kommunisternas tänk ibland, vi ska gärna låta utlänning komma hit och jobba men då ställer vi högre lönekrav på dom, är det för att det ska gynna svenska arbetare??? Låter som rasism på hög nivå i mina öron. Är det kanske den sanna kommunismen som lyser igenom??

  2. Nej min käre reaktionäre Kenneth.jag har all relevant fakta. Varken Du eller jag vet exakt vad de Lettiska arbetarna tjänade. Let-Laval vägrade att uppge det. Uppgiften 30kr/h kommer från de inblandade Lettiska arbetarna. Inom Byggnads finns 15 avtal. Att generellt hävda en viss genomsnittlig lön är trams. Vilket avtalsområde skriver Du om. Byggnads välkommnar alla till byggbranchen under förutsättning att de erhåller avtalsenliga löner. Detta är en princip SKP delar med Byggnads.
    Jag föreslår att Du går hem och kammar Dig.

  3. Kenneth har i princip rätt. Dock ställde inte Byggnads sitt lönekrav i förhandling, utan som krav för att förhandling ens skulle påbörjas. Självklart kunde det därmed inte bli någon förhandling och de lettiska arbetarna fick aldrig svenskt kollektivavtal. Det är synd att detta välkända faktum ofta förnekas eftersom det tar bort fokus från den riktiga debatten.

Lämna en kommentar